”Vad gör du nu för tiden? ”

Ja, vad gör jag nu för tiden? En gammal bekant till mig hörde av sig nyligen, en gammal bekant från barndomen som jag tyvärr bara minns diffust. När jag tänker efter minns jag henne knappt, men hon mindes mig. Kanske gjorde jag ett intryck som barn, kanske lämnade jag efter mig ett minne eller två hos denna människa, kanske var det negativt, kanske positivt.

Denna fråga fick mig att stanna upp, tänka efter och begrunda med fingrarna trummandes på databordet.
Det jag gör nu för tiden hade jag inte alls gjort om saker och ting i mitt liv hade gått åt andra håll. Allt har en mening säger man ju, allt man gör, gör man på grund av att det ska vara så.
Ödet?

En gång i tiden var det tänkt att jag skulle förvandlas till Grek, vi lämnade det långa landet Sverige för vad vi trodde var för alltid, och hur hade mitt liv sett ut om händelseförloppet hade skett annorlunda? Jag blev ingen grek ändå, jag var bara en Svensk på semester som sedan återvände hem på grund av diverse händelser. Kanske var det menat, jag tror det.

Jag hade inte haft mina fantastiska änglar till vänner vid min sida, jag hade inte haft mannen i mitt liv, min sambo och jag hade inte bott i Örebro.
Vad gör du nu för tiden?
Jag lever mitt liv till fullo, jag inspireras av omvärlden för att bli det bästa bara jag kan vara tillsammans med min tillvaro. Jag antar att jag är rättvis men oftast orättvis mot mig själv.

Saker och ting har mening, allt som händer sker för att livet har valt det… Ja, mycket har visserligen hänt i mitt liv, mycket negativt, men i slutändan har det gjort mig stark, smart och lycklig. Jag tänker på många av de människor som under min barndom gjorde mitt liv surt, de som mobbade mig och kastade fula ord i mitt ansikte på rasterna, jag har idag sett många av dem leva ett tråkigt och värdelöst liv, ensamma, utan någon.

Jag har vänner, jag har en pojkvän, en underbar familj och jag är lycklig och min framtid ser ljus ut.
Tack vare dessa människor kan jag idag stå rak i ryggen med ett leende, jag har fått höra att mitt psyke är starkare än många andras. Det är väl tack vare er, så jag ska väl tacka?

Tack för att ni mobbade sönder mig och förvandlade mig till stål. Hoppas att ni också växer upp en dag. :)

Jag har haft en underlig gnagande känsla i magen hela dagen, men nu inser jag att det är ren glädje.

Må gott! :)