Det är väl sannerligen någonting unikt att jag skriver inlägg hela två dagar på raken, minsann.. Men så är det. Låt det inte bli en vana, ha ha! (Eller?)

Jag sitter med Cage the Elephant i öronen och filosoferar, och när jag blir på detta humör får jag oftast lust att kasta ut alla dessa tankar i ord. En slags eufori kanske.

Om ni inte visste om det, så har jag åkt på ett slags ryggproblem som heter duga, och just idag är det extra bitskt. Det är lite sådär att om jag böjer mig framåt flyger fula irriterade ord ur min mun och och sprider sig vida omkring. Jag vet inte vart i mina muskler detta problem sitter, men jag försöker att röra på mig så mycket som möjligt för att underlätta, och Kalle försöker tvinga mig till kiropraktorn.

Jag kanske borde lyssna på hans råd, även fast det ärligt talat skrämmer mig lite att gå till ett sådant ting.

De kommer väl bryta nacken av mig med sitt knäckande.

Worth a try, though.

Någon gång lär väl skiten gå över, huh?

Iallafall, idag kom den första snön, men det ligger som tur är inte kvar på backen.

Yeah you heard me, som tur är(!)

Jag föredrar att inte ha snö, det är bara slaskigt och blaskigt och man kan inte cykla i det, vilket jag gör varje dag, cyklar alltså.

Hur ska jag kunna cykla till jobbet i vinter när jag inte kan cykla i snö? Ett mystiskt mysterium.

Ta bussen you say? Visst kan jag det, eller gå, även fast det är 4 kilometer.

Jag gillar bara att röra på mig, helt enkelt. Cykla är bra träning..

Man kan trampa fram gata in och gata ut, låta musiken dundra i öronen, hoppa över brunnar och trottoarer, leva livet en stund. Att promenera är.. tråkigt.

Allt löser sig, dock. Jag är en liten fegfis bara, som inte vågar cykla i snön. Allt är en vanesak.

Well, jag kommer avsluta detta inlägg med att publicera en bild jag tog mig friheten att knäppa för ungeför en timma sedan. Örebro by night.

Nu är det dags att ta en dusch, svära över min förbannade rygg, och sedan sova. Imorgon är det jobb som gäller hela dagen och sedan ska jag försöka krypa till gymmet. Har man ont kan man alltid träna bort det! Så tänker iallafall jag.

Hej svej!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hamnade jag igen, jag blir alltid sugen på att skriva ur mig saker och ting när mörkret faller på, när man sitter hemma i lägenheten med tända ljus, en kopp te och ett par tjocka raggsockor runt fötterna, när man sitter inomhus och värmer själen ...

I vanlig ordning har jag en bortglömd blogg, någonting jag försöker återuppta iallafall ett par gånger per år, och någonting jag tjatar om vareviga gång jag hittar tillbaka till den. Nu har det varit tystnad under hösten, men vad gör väl det, jag h...

Det närmar sig kvällning denna vackra sommarMåndag. Dagen har varit lång men effektiv och den började som så många andra av mina mornar redan klockan fem. Ibland är det så tungt att behöva resa sig ur sängen vid den tidpunkten, men jag vet att om j...

Tiden rinner iväg, mina vänner! 6 Månader, 3 Dagar, 23 Timmar, 6 Minuter och 55 Sekunder kvar i detta nu. Nej, jag kommer inte att hålla på såhär under varje inlägg, då kommer ni väl att slå mig i huvudet med första bästa objekt ni har i närheten, el...

Jag ska åka till Thailand. Det må just nu vara 6 Månader, 7 dagar, 17 timmar, 34 minuter och 25 sekunder till avgång, men med den längtan jag har långt nere i maggropen och med frestelsen om en ny värld med nya synvinklar, med den kan jag klar...