Jag ska åka till Thailand.

Det må just nu vara 6 Månader, 7 dagar, 17 timmar, 34 minuter och 25 sekunder till avgång,

men med den längtan jag har långt nere i maggropen och med frestelsen om en ny värld med nya synvinklar, med den kan jag klara av det utan att hänga med hakan i golvhöjd, eller tjura och svära över den tråkigt uttråkande svenskheten.

Tiden går väl ganska fort egentligen, tiden springer iväg i det verkliga livet,

när man bara gör sina vanliga saker i sitt vanliga liv,

när man inte vågar förändra någonting.

Jag kanske inte vågar förändra allt för många saker, jag är nog lika rädd som alla andra,

att saker och ting ska gå fel.

Men jag kan förändra mig själv och vad jag vill göra med mitt liv.

Vill jag sitta här hemma framför datorn, på tegelgatan, i Örebro, i lilla Sverige, och bara drömma? Absolut inte. Jag vill uppleva, inte.. Googla. 

Detta är en bra start. En väldigt bra start måste jag medge. Det är ingen vanlig semester detta,

det är inte två veckor till ett trist resort mitt i Phuket där det kryllar av svettigt tjocka turister där alla badar i samma pool fast havet ligger runt hörnet, det är ingen sådan där kort resa där man åker bort för att läsa sina böcker på en strandstol istället för att se allt vad landet har att ge - som vi ska, Kalle och jag.

Den 3 Januari lämnar vi Svensk mark, och 28 Mars åker vi tillbaka (hemska dag) men vi får en upptäcktsfärd på hela tre månader! Vi ska göra ALLT, och faktum är så har jag redan en 'Thailandjournal' hemma, med kartor, intressanta ställen bortom turistvärlden där man kan besöka och se saker man bara kunnat drömma om, en massa texter med lexikon, information om diverse scams man kan undvika och liknande.. det finns det mesta i min lilla bok. Den ska jag sitta och fylla i med information till den dagen vi åker, och sedan hålla den hårt under hela resan.

Jag är nog en sådan där person som egentligen inte ska bo här i Sverige. Jag känner det i hela kroppen och jag kan inte förklara det, det är en känsla bara.

Jag har aldrig varit särskilt svensk heller i mitt beteende,

I guess.. Jag älskar att resa, jag älskar att åka ifrån Sverige, och min dröm i många år har varit att flytta härifrån och aldrig flytta tillbaka.

Varje gång jag besökt ett nytt land fylls jag av någon slags inre lycka jag aldrig annars har, och varje gång jag åker tillbaka kan jag sitta nedstämd och deprimerad i veckor innan jag automatiskt återgått till det vardagliga livet här hemma.

Jag vill bara.. så mycket! Jag vill se världen, resa omkring, möta nya människor och kulturer, upptäcka språk och nya världar och alla hemligheter som finns i städer och skogar. Jag vill syna igenom allt vad vår planet har att erbjuda, känna dess närvaro, klättra högt, trekka, rida på elefanter, ta mig fram i djungeln, även hjälpa till att få fattiga byar på fötter, se sådana ställen andra människor blundar för, hjälpa till, öppna ögonen, SE! 

Ingenting är omöjligt, säger man ju, och det ska jag ha i bakhuvudet genom hela livet.

Men jag börjar med Thailand, vem vet vad som väntar efteråt?

Jag tänker ta vara på livet.

 

Fästman

29 juni 2012 14:27

Vadå jag? Ska det inte stå att VI ska åka? hahaha du som alltid tjatar om att jag ibland säger "min lägenhet" HAHAHA! PJUS!

Melissa Ahnberg

30 juni 2012 18:37

Hahahahha jag skrev vi, faktiskt ;) läs ordentligt darlin'

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hamnade jag igen, jag blir alltid sugen på att skriva ur mig saker och ting när mörkret faller på, när man sitter hemma i lägenheten med tända ljus, en kopp te och ett par tjocka raggsockor runt fötterna, när man sitter inomhus och värmer själen ...

I vanlig ordning har jag en bortglömd blogg, någonting jag försöker återuppta iallafall ett par gånger per år, och någonting jag tjatar om vareviga gång jag hittar tillbaka till den. Nu har det varit tystnad under hösten, men vad gör väl det, jag h...

Det närmar sig kvällning denna vackra sommarMåndag. Dagen har varit lång men effektiv och den började som så många andra av mina mornar redan klockan fem. Ibland är det så tungt att behöva resa sig ur sängen vid den tidpunkten, men jag vet att om j...

Tiden rinner iväg, mina vänner! 6 Månader, 3 Dagar, 23 Timmar, 6 Minuter och 55 Sekunder kvar i detta nu. Nej, jag kommer inte att hålla på såhär under varje inlägg, då kommer ni väl att slå mig i huvudet med första bästa objekt ni har i närheten, el...

Jag har träffat en ny vän, faktum är så träffade jag henne redan för flera år sedan, men bara online så jag hade ingen aning om vem som gömde sig på andra sidan skärmen. I helgen träffades vi äntligen, hon har ju flyttat sådär nära så att om man fl...