Det är intressant, det där.

Det där med att människor konstant ändrar humör, beteende och tankar, enbart på grund av vädret.

Imorse vaknade jag och var på riktigt bra humör, trots att klockan bara var 05.00, sedan när jag tittade ut genom fönstret regnade det, och dimman låg tät.

Plötsligt kändes det inte kul längre, jag suckade för mig själv och förbannade regnet och att jag inte är särskilt bra på att cykla med paraply..

Men vet ni? Sedan tänkte jag efter, reste på mig, log, och tänkte att ingenting ska få förstöra mitt goda humör, speciellt inte något nedrans väder!

I gryningsdimma och spöregn cyklade jag sedan på tomma vägar ensam mot arbetet, visslandes med musik i öronen, utan paraply.

Jag tänkte att vi är väldigt dumma som påverkas hela tiden av sådana skitsaker, istället för att njuta av varje tillfälle i livet, det är ju trots allt en väldigt kort tid var och en får spendera på jorden. Ta vara på allt!

På hösten till exempel, då är svenskarna deprimerade, äter mediciner, gråter eller stänger in sig, bara för att vädret råkar bli lite dystrare än vid andra tillfällen.

Se det positivt istället, umgås med vänner och familj, ät mycket frukt, träna på gym eller bara mys framför tvn! Sommaren och värmen kommer tillbaka. varje år ;)

Nu har jag slutat jobbet för dagen, regnet hade envist fortsatt att skölja gatorna under hela tiden, och det slutade inte heller när jag tog mig hemåt. Mina kläder var fuktiga fortfarande efter morgonens tur, så jag ryckte på axlarna och tänkte att det inte gör någonting om de blir ännu mer blöta.

Efter vägen stannade jag till vid Ica där vi bor, klafsade in med blöta skor och droppande hårtoppar, vinkade åt människor jag kände igen, skrattade och köpte mig lite sallad.

Just nu sitter jag hemma i min blå One Piece med en handduk runt mitt blöta hår, äter min sallad och småkollar på tv, nöjd med dagens (hittills) bravader, och så insåg jag precis att klockan inte ens är tolv.

Jag har hela dagen framför mig att göra galenskaper. Även tråkigheter såsom att diska och plocka iordning hemma. Tråkiga vardagligheter som ändå alltid måste göras vare sig man vill eller inte, och det kan man göra även det med ett leende på läpparna utan att gnälla. Om man gör sina sysslor direkt så har man massor av tid över senare till roligheter.

Det där med att städa och diska och dylikt är vi jävligt bra på, jag och min Kalle. Visst kan vi snabbt och brutalt stöka till, men vi städar lika snabbt upp det efteråt. Vi är bra på att komma överrens, vem som ska göra vad och när, eller så gör vi det bara när det behövs.

Jag har hört och sett så många par som bråkar över småsaker, smulor på bordet, vems tur det är att diska, vem som spillde kaffe på bänken.. sådana saker.

Varför? Det är totalt onödigt. Vi har aldrig bråkat över en sådan sak någonsin. Det är bara löjligt tycker jag.

Varför bråka när man kan föra en konversation med varandra? :)

Iallafall, mina tankar flyger iväg i vanlig ordning.

Jag tänkte återgå till min sallad och mysa ner mig i soffan, sedan ska jag ta mig i kragen och bege mig till gymmet.

Kvällen kommer gå ut på att ta hand om och hålla om min älskade Kalle, stackaren hade svårt att sova inatt, och lika häromdagen, han har ont i axeln och det hindrar honom från att slappna av. Jag tycker synd om honom, så jag ska försöka lindra det med en massa kyssar! :)

Tjolahopp!

 

MonK

23 februari 2012 11:22

Tänkte skriva att jag också vill sitta i din onepeace, men kom på att det skulle bli ganska trångt ;)
Vi bråkar inte heller om såna saker. Man ser när det behövs göras och då gör man. Den som är hemma typ. Fast vi kan låta disken ligga i några dagar. Är lika slarviga bägge två.. så vi kan inte skylla på varandra heller = inget bråk ;)
Pill på dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hamnade jag igen, jag blir alltid sugen på att skriva ur mig saker och ting när mörkret faller på, när man sitter hemma i lägenheten med tända ljus, en kopp te och ett par tjocka raggsockor runt fötterna, när man sitter inomhus och värmer själen ...

I vanlig ordning har jag en bortglömd blogg, någonting jag försöker återuppta iallafall ett par gånger per år, och någonting jag tjatar om vareviga gång jag hittar tillbaka till den. Nu har det varit tystnad under hösten, men vad gör väl det, jag h...

Det närmar sig kvällning denna vackra sommarMåndag. Dagen har varit lång men effektiv och den började som så många andra av mina mornar redan klockan fem. Ibland är det så tungt att behöva resa sig ur sängen vid den tidpunkten, men jag vet att om j...

Tiden rinner iväg, mina vänner! 6 Månader, 3 Dagar, 23 Timmar, 6 Minuter och 55 Sekunder kvar i detta nu. Nej, jag kommer inte att hålla på såhär under varje inlägg, då kommer ni väl att slå mig i huvudet med första bästa objekt ni har i närheten, el...

Jag ska åka till Thailand. Det må just nu vara 6 Månader, 7 dagar, 17 timmar, 34 minuter och 25 sekunder till avgång, men med den längtan jag har långt nere i maggropen och med frestelsen om en ny värld med nya synvinklar, med den kan jag klar...