idag har jag funderat över människor.

Människor, personer, individer, män, kvinnor.

Synvinklar, perspektiv, känslor.

Idag på jobbet under förmiddagen, när solen stod som högst på himlen och lyste upp människors ansikten, kom det in en kvinna genom dörren.

Jag tittade, som säkerligen många andra gjort detsamma, på henne länge och funderade. Hon såg trött ut, ensam. Hennes nästan morotsfärgade hår stack fram under mössan, hon hade en sliten jacka och ett nästan grådaskigt ansikte. Hon nickade snabbt åt mitt håll och vandrade sedan omkring i affären.

jag kunde inte sluta studera hennes rörelser, hur hon hårt höll sin väska mot bröstet, hur hon försiktigt släpade fötterna längst stengolvet.

Det var någonting speciellt med henne, någonting dystert.

Jag funderade på att många människor förmodligen tittar snett på henne, när hon släpar fötterna i snön och stirrar tomt ner i backen, och jag funderade över hennes välmående..

Plötsligt tittade hon upp, mot mitt håll, och jag ryckte till.

Hon log med hela ansiktet samtidigt som dörren plötsligt öppnades igen. En man klev in i lokalen och genast lättades axlarna på kvinnan och hennes kinder blev rosiga. Han öppnade famnen för henne och kysste bort det gråa från hennes ansikte.

För honom var hon det finaste på jorden.

Jag stod länge och log åt detta, framme vid kassan denna soliga förmiddag.

Man ska aldrig någonsin döma människor.

Men jag gör det varje dag.

/Melissa

I.

Idag är en sådan där dag då jag sitter och läser och hör vilken dålig dag alla andra har, när jag själv flyger runt på små moln och är lycklig bland virvelvindarna. Jag har en ny tatuering placerad på min arm, en sådan där häftig en, och jag har svårt att sluta titta mig själv i spegeln just denna dag. Det är en fantastisk dag, trots att kylan biter som ilskna löss mot huden därute. det är en fantastisk dag för att jag och Kalle ätit lyxig mat, för att han är min favorit och för att vi ska äta tårta snart.

Det är en fantastisk dag!

II.

Om två veckor fyller jag 23. Jag blir vuxen. Mer vuxen, men ännu mer ung i sinnet. Vid 23 har jag tillgång till alla uteställen i den stora staden örebro, men vid 23 kommer jag inte vara någon annan än den jag är, jag kommer att skrapa fötterna i gräset bara för att se sulorna bli gröna, jag kommer att le åt människor jag möter för att se om de ler tillbaka, jag kommer att drömma om sagor, drakar och troll och önska att jag var med i en sådan, och jag kommer absolut fortsätta vara totalt fnitterkär i min alldeles egna pojke.

Det är trots allt inte så dumt att vara en ung vuxen med barnasinne.

III.

Nu är det nog inte långt kvar till våren spirar här i vinterns trakter. Vårfåglarna har sakta men säkert smugit ut från sina gömmor, jag hör dem på mornarna.

Jag längtar till torr asfalt och rullande grus under mina fötter, jag längtar till grönt gräs och picnic i vår park, jag längtar till sena kvällar med honom.. sådana där med leenden och varma vindar som blåser genom håret.

Jag hör ihop med sommaren..och honom.

och han är den ängeln som alltid bryter sina mjuka fingertoppar genom all misär och gör livet underbart. Kalle kärleksrus  

♥

IV.

Jag är lycklig.

(Min nya tatuering, nedan)

I.

Jag har inte uppdaterat min blogg nu på nästan en månad, helt enkelt på grund av intressebrist, men jag har för avsikt att ta upp detta igen då det har hänt mycket.

Jag vill börja med att berätta den sorgliga nyheten att min käre Farfar gick bort igår. Nu är alla mina mor- och farföräldrar borta och jag saknar dem alla massivt mycket. Sådant är livet och man kan inte undgå detta hur mycket man vill.. men man har så mycket minnen med dem alla som jag kommer hålla hårt i mitt hjärta.

Farfar, nu får du äntligen krama om Farmor igen, som du har längtat! Ta hand om varandra däruppe och titta ner till oss lite då och då.
sov gott <3

II.

Jul och nyår har passerat, och ett nytt år nalkas med nya upplevelser och äventyr. Jag har inget särskilt nyårslöfte i år, annat än att fortsätta vara den jag är, fortsätta träna och göra livet så bra det bara kan.

Det jag vet helt säkert är att jag är lycklig tillsammans med Kalle och jag ser fram emot ännu ett år vid hans sida, där vi låter kärleken skina och galenskapen sprudla. För alltid och mer därtill. Jag älskar dig hjärtat.

Julafton spenderades med Kalles familj, och det var trevligt, det var god mat, det var fina klappar och det var en mycket fin stämning. Jag är otroligt nöjd! Vi hade våran egna lilla julafton på morgonen också, jag och Kalle, och det var fantastiskt mysigt!

Nyårsaftonen spenderades med tre av mina bröder och deras respektive i Barkarby hemma hos Simon och Evelina. Det serverades jättegod mat med tillhörande förrätt och efterrätt, vi hade en trevlig kväll med spel och prat och skratt. Det är inte ofta man träffar syskonen, så det gjorde mig glad och nöjd.

III.

Till helgen åker jag och Kalle på kryssning tillsammans. Vi beger oss denna gång till Riga och gör även detta ställe osäkert. Man vet ju aldrig vad vi får för oss, jag och min man. Känner jag oss båda rätt blir det både en romantisk kryssning och en fyllekryssning. En hel del kommer även att köpas med hem, så det blir kalas!

Jag längtar så det knakar. Bara fyra dagar kvar så jag får stå ut. Jobba och dona så tiden går snabbt.

Vi ska ju resa med m/s Romantica trots allt ;)

IV.

Jag fick igår reda på att jag ska bli faster igen i sommar! Min storebror Christian och hans Frida är de lyckliga två. Jag blev så glad! Så underbart jättekul :) Det har jag sett fram emot. Grattis till er, jag är så glad och stolt för er skull.

V.

Innan jag avslutar ska jag bara kopiera en text av mig själv som jag igår skrev på Bilddagboken. Det är till mina vänner, så jag tycker att ni ska läsa. Jag måste bara förklara saker och ting.

"Sedan jag flyttade så vet jag att jag hört av mig mindre, men det ni (iallafall några av er) måste förstå är att det blir så när man flyttar iväg, det betyder inte att jag glömt er. Jag försöker skicka sms, ringa och skriva på facebook och höra av mig så mycket jag kan(!)

Jag har en del vänner och det blir jättesvårt att försöka höra av sig till alla hela tiden.
Jag har inte glömt er, okej?

Ni vet väl att om man är äkta vänner kan det gå lång tid innan man hörs, och sen nästa gång man pratar är det som ingenting. DET är äkta vänskap.

Jag ville bara säga det, för jag blir så ledsen när folk börjar höra av sig och är arga och stuff..
Jag har ett liv här också, jag jobbar åtta timmar om dagen, jag söker arbeten, tränar, fixar hemma och liknande, det går inte att ringa runt konstant.

När jag kommer hem till Falun, t.ex så hör jag ju alltid av mig och vill se er alla, eller hur?

Det jag vill säga iallafall är att jag faktiskt älskar alla mina vänner, varenda en av er!

Om ni ändå känner att jag blivit übertråkig och inte hört av mig.. så förlåt."

Tack för att ni läste. Ha det bra allihopa, till nästa gång!

Puss och kram /Melissa