Här hamnade jag igen, jag blir alltid sugen på att skriva ur mig saker och ting när mörkret faller på, när man sitter hemma i lägenheten med tända ljus, en kopp te och ett par tjocka raggsockor runt fötterna, när man sitter inomhus och värmer själen totalt.

Jag gillar hösten, det har jag alltid gjort. Visst är det någonting obehagligt med att cykla till jobbet halv sex på morgonen när dimman ligger på som i sin egna zombiefilm och skrämmer mig från vettet, men jag kan bortse från det om man ser på de fina sakerna hösten har att erbjuda.

Nog för att höstlöven sedan länge fallit från de nu nakna träden, och ersatt städernas grönska med någon slags grå mellanvärld innan snön kommer, men inte ska man bli nedstämd och bitter för det, som resten av Sverige. Det finns någonting positivt i allt.. som värmeljus. Värmeljus är bra. Speciellt sådana som luktar kaffe, eller vanilj. 

På tal om raggsockor, eller ja, nästan, på tal om stickade saker köpte jag mig en mycket stilig och färggrann stickad tröja nere på staden idag, den är så vacker så det gjorde hela min dag. Jag sitter i detta nu med den på mig och känner mig mysig. I öronen hörs de fina tonerna av Logh, och alla de fina låtar de skapat åt världen, jag har fastnat för dem igen, och igen. Death to my hometown är en låt utöver de vanliga, jag kan lyssna på den på repeat en hel dag om det vore så, för när det gäller riktigt bra musik spelar det ingen roll hur många varv de går runt, de fastnar i själen, och sitter där länge. Jag gillar den. Skarpt.

Idag hade jag linser på mig, hela dagen. Det kändes mystiskt till en början, men sedan gick jag runt i staden denna soliga och faktiskt skapligt varma vinterdagen med min snygga stickade tröja och ett par solglasögon tillsammans med rufsigt hår och mina väldigt röda skor. Jag är mycket nöjd över detta.

Att det är 1 Månad och 13 dagar kvar till paradiset gör inte saken värre heller... :)

Till nästa gång.