Mizza - Allt och inget

Senaste inläggen

Av Melissa Ahnberg - 28 oktober 2010 16:37

 

Nu vad det en vecka sedan jag senast skrev, så jag tänkte att ett nytt inlägg vore på sin plats. Mycket har hunnit hända på en vecka, både ris och ros.

jag har via tidigare inlägg nämnt att jag blev erbjuden en utbildning för företaget PoolMedia, eller hur?


Ja, jag vaknade stolt och glad upp i Måndags och cyklade dit inför fem dagars lärdom, men redan efter dag ett, under Måndagskvällen bröt det samman.

Av privata skäl tackade jag nej till detta och det gick helt enkelt inte..

Tack och lov för det!

Under gårdagens avsnitt av 'Uppdrag granskning' tog de upp just Poolmedia, det vill säga att de satte dit dem rejält. Nu fick både jag och resten av Sverige chockerat höra vad de smusslar med. De är bara bluff och båg och egoistiska svin. Om ni är nyfikna, så kolla hemskt gärna på avsnittet på http://www.svtplay.se så får ni själva se. Det är enklare så än att jag själv ska behöva förklara.


Annars då?

Jag hänger inte läpp över detta med företaget - tvärtom!

Med ny anda i halsen och ett glatt humör kämpar jag vidare inför någonting bättre. Idag bland annat cyklade jag omkring som en liten apa i motvind förbi aspholmen till en affär, där jag lämnade av mitt cv, sedan rullade jag hemåt med glatt humör. Jag ska även maila ett företag Kalles Mamma tipsat om.

Jag har också tvättat idag, det  var ju inte så roligt, men nu är kläderna rena och väldoftande iallafall ;)


När det gäller gymmandet så flyter det på lika fint som vaniljsås på blåbärspaj - kalas alltså! Jag märker resultat både när det gäller ryggen, hälsan och humöret. Jag köpte mig ett par riktiga träningshandskar häromdagen, och de sitter som gjutet på händerna. jag har aldrig varit maken till bättre grepp när det gäller handtagen på maskinerna! Såhär ska det fortsätta. Länge.


Snart är det helg igen, och denna gång bär det av mot Västerås och min kära fröken Kiwi. En underbar älskad vän till mig som jag inte sett på länge. Jag har saknat henne massor så detta besök blir fantastiskt. <3

Då ska jag passa på att träffa och umgås med henne, se mig lite omkring, besöka New Yorker (Såklart - världens bästa klädbutik!) och gå ut på Lördagskvällen på ett ställe där. :)

Jungfrufyllan i Västerås då, haha!


----------------------------------------


En annan sak jag funderat på lite allmänt idag är det här med att behöva bli vuxen. Jag är en vuxen kvinna med en liten flickas fantasi, jag älskar att leka, springa, känna gräset mot mina bara fötter.. Jag älskar att drömma mig bort och kasta mig genom vattenspridaren, gömma mig och fnissa medan någon annan räknar, gunga och äta glass medan man sjunger på någon visa..

Allt det där är så fantastiskt.. men likförbannat gick man och blev vuxen.


När man var liten ville man så gärna bli vuxen, där man inte hade några regler, föräldrar som bestämde, man kunde gå och lägga sig när man ville och inte behöva gå i skolan.. men nu när man sitter i landet tvärtom tänker man hur fantastiskt det hade varit med lite regler, lite tider, ett schema varje dag.. sådana saker. :) Det är nog så genom hela livet, att man alltid vill ha det tvärtom, annorlunda.

Jag har det hur bra som helst idag som vuxen flicka med barfotafötter..

men barnet i mig kommer jag aldrig lägga på hyllan.


Innan jag avslutar..

Kalle, det bubblar i mig av känslor och längtan bara jag hör ditt namn. Jag älskar dig innerligt och att du hoppat in i min värld är det bästa som hänt mig. Bara så att du vet. <3


Dagens fråga: Vad vill du bli när du blir stor?



/Melissa


Av Melissa Ahnberg - 22 oktober 2010 13:05

  Fredag. Höst. Solsken. Lycka. Falun!


Ja, kära vänner. Idag bär det av mot Falun efter att ha bott i Örebro i två månader. Det ska bli ytterst trevligt att träffa alla mina vänner och se hur det är med alla. Ikväll vankas det fest hemma hos fröken Matilda, hos vilken det kommer dyka upp en del vänner. Jag ser fram emot vad som väntar.


Just nu sitter jag hemma i lägenheten med ett leende på läpparna, lyssnar på 'The Script' på Spotify, och känner solens värme mot min kind. Det är perfekt väder för en galen roadtrip tillsammans med mannen i mitt liv. 


Igår var en sådan där dag då jag och Kalle log konstant, skrattade och lekte som två busiga ekorrar i färgglada höstträd. Allt var roligt, allt var vackert, han var tokig, jag var galen. Det var en sådan där dag då jag drog händerna genom hans hår, log åt hans skrattande blick, tog hans hand och kände att livet är inte så dumt ändå. <3

Kalle har fått mig att inse att det på vår jord finns änglar utan synliga vingar.


Igår var vi på gymmet igen. Jag känner mig så otroligt levande, svävande. Det har börjat ta sig och jag kan se mig själv i spegeln och tänka.. wow! Jag har sådan energi och kondition som aldrig förr, och jag vill mer och mer. Min rygg har blivit mycket bättre också sedan jag drog igång med detta, vilket är tacksamt mottaget. Förr kanske man blundade från vettet med diverse saker, men nu är det en annan tid.

Det går bra nu.

Man skulle kunna uttrycka det som att jag just idag är väldigt nöjd med min tillvaro. :)


Nu ska jag bege mig och packa väskan inför resan, men även göra lite gott att äta så man står sig.

Vi ses i Falun!


Läsarfråga: Vad gör DIG glad? (Det vore roligt med svar..)


/Melissa

Av Melissa Ahnberg - 19 oktober 2010 10:20

Snöblandat regn och oroligheter ligger i luften idag. Hela Örebro är förvirrat och människorna nervösa. De antal våldtäkter som skett de senaste veckorna är det aktuella samtalsämnet, och det gäller alla. 

Kvinnorna vågar inte gå ut ensamma i rädslan för att bli påhoppade, och männen är nervösa när de är ute för att de själva ska bli utpekade som våldtäktsmän. Ingen går säkert och ingen är riktigt sig själv, det syns i ögonen.

Oro.


Jag förstår folket, jag är likadan, minst sagt. Speciellt efter den senaste våldtäkten. Under Lördag natt var hundratals frivilliga ute och vandrade runtomkring och i stan för att visa stöd, trygghet och att människor bryr sig..

ÄNDÅ, mitt under pågående manifestation, skedde en våldtäkt MITT I STAN under samma tidpunkt. Det bevisar att det är långt ifrån säkert...

att det finns människor därute som har mage att bete sig så avskyvärt som att våldföra sig på oskyldiga människor, i detta fall ensamma kvinnor. 


Örebropolisen tog fast en kille, 23 år gammal, som de misstänkt för våldtäkterna, och de skrev att de 'trodde inte' att det fanns några fler därute.

Folk lugnade sig, andades ut, men så skedde fler påhopp under tiden 23åringen satt inne.. och paniken kastade sig över allmänheten igen.  

(killen har dock idag erkänt en av våldtäkterna, den vid Eurostop.)


Jag måste säga att det är oerhört otäckt, och jag hoppas att våldtäkten som skedde i Söndags var den sista. Jag hoppas att polisen får fast den/de som gjort dessa obehagliga påhopp, så att Örebro stad får återgå till sin mysiga atmosfär.


I nuläget är jag mycket försiktig på så sätt att jag låser dörren om jag är ensam hemma, och om jag går ut efter mörkrets infall har jag alltid Kalle med mig. Man kan aldrig vara försiktig nog.

Jag känner mig ganska säker, men jag lider med de kvinnor som drabbats och kanske kommer att drabbas.

Må dessa idioter kastreras!


Nog om detta, jag kände bara att det var ett viktigt ämne att ta upp i dagsläget.


---------------


Det är alltså en ny vecka, återigen, och vädret har hamrat sig in i Sverige rejält. Snö, regn, kyla, mörker och blåst är vad som står på kartan och människor kryper in i sina vrår och skrymslen.

Jag har bepansrat mig med nya vantar och ett par vinterskor för att försöka undvika förkylning och dylikt, så nu kan jag ta världen (vädret) med järnhand!


På ett vis kan jag uppskatta denna årstid, när man kan klä sig rejält i snygga, varma kläder och gömma sig i en stor halsduk och fluffiga vantar. Det ger en mysig känsla, speciellt när man sedan kommer inomhus och värmen slår mot en och glasögonen immar igen, och sedan gör man en varm kopp härligt rykande te och slår sig ner framför tvn framför en film, i morgontofflor, hand i hand med den man älskar. Det är en speciell känsla man inte kan känna under sommarhalvåret.


--------------


Under helgen som var hade vi fint besök av Pappa och hans fru Jeanette. Det var första gången de var hos oss, så det var mycket roligt och spännande att få visa upp mitt nya liv, min nya värld och hur bra jag och kalle har det.

helgen spenderades med god mat, alkohol, spel, turistande, shoppande och mysiga samtal och gott sällskap.

Jag får tacka för en underbar helg, kära ni. Det får vi absolut göra om så snart som möjligt.


---------------


Under kommande helg kommer jag att befinna mig i Falun. Min vän Matilda har fest på Fredagen och många av mina vänner kommer dit. Jag ser med spänning och lycka fram emot att få träffa er igen. Det har trots allt gått två månader sedan jag sist såg er och Falun. Det kommer antagligen kännas mystiskt att befinna sig 'hemma', men ändå inte ha ett hem där. Det blir första gången jag beger mig till falun som gäst. Intressant.

I vilket fall längtar jag efter detta och jag ser fram emot en härlig helg med nära och kära!


----------------


Jag har fått ett par uppgifter från bland annat min jobbcoach som jag ska ordna nu, men innan detta ska jag värma min själ med en kopp svart kaffe.

Det kommer att gå galant detta, jag känner på mig att detta är en bra dag för jag hittade en tjugolapp i parken påväg hem från dagens möte. turpeng! ;)


-----------------


läsarfråga: I nuläget under dessa oroligheter med våldtäkterna, vad kan man som civilperson göra för att stoppa dessa groteska svin?

personligen funderar jag på kastrering.. rakt av.

svara gärna.


Må gott!

/ Melissa

Av Melissa Ahnberg - 12 oktober 2010 18:50

Idag har varit en fantastisk dag.

Jag vaknade imorse med ett leende på läpparna och värme i hela kroppen.
Solen sken och mångfärgade löv virvlade tillsammans med fåglarna utanför fönstret. Precis som confetti på ett barnkalas!

Jag hade sovit gott, drömt trevliga drömmar och vaknat pigg och kry. Det gjorde min dag! Lyckligtvis förföljde dessa känslor mig under alla kommande timmar, och det sitter fortfarande i, därför skriver jag dessa rader.

För att jag är så nedrans glad! :)


Idag var det jobbmässa Conventum här i stan, och dit vandrade jag, min nyfikenhet och min kamera. Jag möttes av hundratals människor, unga som äldre, och bås efter bås med olika företagare stod på rad, redo att visa vad de gick för!


Jag smög glatt genom dessa folkmassor av främlingar, läste blanketter, pratade med företagare, och log åt alla 'lockelser' företagen hade att ge vid varje bås. Några bjöd på godis, andra på choklad. Vissa delade ut gem, andra pennor.

Det är lustigt att se vad människor gör för att locka andra människor. Alla lyckades de bra, både gott och väl!

Jag lockades till ett bås där 'aktiv assistans' hade slagit sig till ro. Jag läste några papper, samt pratade med tre olika kvinnor, sedan fyllde jag i en intresseanmälan (en platsansökan direkt, kan man säga) vilken jag lämnade och knatade vidare.

Har jag tur så har jag, annars inte, jag är glad ändå!


Innan jag vandrade vidare på mina äventyr stannade jag till för att ta ett par bilder. De kommer hamna sist i detta inlägg.


Senare cyklade jag hemåt för att hämta ett CV, vilket jag sedan lämnade till chefen på Willys här i närheten.

Det är en bra dag idag!


-------------------------------------


Jag och Kalle åt lite god mat för en stund sedan, och nu sover han en stund på soffan. Han är så vacker att mitt hjärta dansar samba hela dagarna i ända. Han är så fin och underbar att jag ibland inte vet vart jag ska ta vägen. Jag har aldrig varit så lycklig som jag är just nu. Han får mig att må som en prinsessa dygnet runt, och det finns ingenting annat jag vill uppleva i hela världen än att spendera livet med honom.<3


-------------------------------------


Nu känner jag att det börjar bli lite kyligt i lägenheten efter att ha vädrat hela dagen, så jag ska skutta ut i köket och hämta en kopp kaffe. Kannan på diskbänken sprider en härlig doft som nu spridit sig runt hela lägenheten flera varv. Det luktar fantastiskt gott! Kärlek till kaffebönor. 

Det är inte ofta jag bestämmer mig för att skriva blogg två dagar på raken, men dagens glädjerus fick det att klia i fingrarna på mig.


varma höstkramar till er alla!


/Melissa  


(jobbmässan, nedan.)

   


Av Melissa Ahnberg - 11 oktober 2010 12:11

Måndag! Ny vecka, nya äventyr!


I helgen hände någonting intressant, vi har nu äntligen träffat och pratat med basisten. Men vet ni vad? Han är ingen basist,

utan han är en gitarrist och heter Micke. Se där.

Jag och Kalle satt hemma på Fredagskvällen och drack öl och spelade kort när kalle plötsligt kom på idén att gå ner och knacka på för en presentation.

Vi gick ner, knackade på, han öppnade, och sedan slutade det med att vi satt uppe hos oss och snackade skit och drack i tre timmar.

Skittrevligt!

En annan sak som är kalaskul är att han faktiskt läst/läser min blogg. Han hade alltså sökt efter någon musiker med namnet Ahnberg, hittat min blogg, insett att vi var grannar, och även att 'basisten' jag skrivit om var han själv.

Obehagligt häftigt hur liten världen kan vara ibland.


Men iallafall, tack Micke för en trevlig kväll! Det får vi göra om, Indeed! :)

----------------------------


på Lördagen bjöd vi Anders på middag, sedan kom även Jocke och Pontus förbi, så vi drack lite öl, sedan blev det utgång.
Trevlig kväll med andra ord. Jag och kalle däckade gott när vi väl kommit hem. Tack grabbar!


-----------------------------


Gårdagen har ett ord; FET!


Det  var en sådan där legendarisk Söndag, innehållandes enbart onyttigheter och film. Det åts allt ni kan tänka er, och ingenting av det hade det minsta nyttigt som ingrediens. Man kände sig som en klump av deg mot slutet av kvällen, man hade alltså förvandlats till en livs levande cookie dough!

Som grädden på moset hade vi Harry Potter maraton. Nummer 7:1 av filmerna kommer snart ut och det är ett måste med bio på detta, så vi passade på att kolla på de föregående filmerna redan nu.

sammanfattningen av det hela är att det blir ett rejält pass på gymet idag!


-------------------------------


Så vad händer i veckan?

Idag ska jag ta en promenad i den kyliga, soliga höstdagen för att få en lapp påskriven, bland annat, sedan dansa och diska lite hemma.

Annars blir det att gymma, söka jobb, osv.

mellan Onsdag och Fredag kommer Matte på besök också, så det ska bli jättetrevligt. Jag älskar när kompisar kommer på besök! :)


Nu lär jag bege mig. Dagens inlägg blev inte allt för 'fint' men jag lovar att åtgärda detta snarast!


peace!



Av Melissa Ahnberg - 8 oktober 2010 08:27

Klockan närmar sig halv nio denna Fredagsmorgon, och jag har mycket goda nyheter att förmedla. Jag ska på arbetsintervju idag klockan 10:30!

Det är ett företag här i Örebro som heter PoolMedia.

En arbetskollega till Kalle tipsade honom, som sedan tipsade mig, och jag kollade genast upp deras hemsida. Efter en kort stund av undersökning beslutade jag mig för att ringa, vilket jag gjorde, sedan skrev jag en platsansökan och skickade in På Onsdag eftermiddag.

Igår ringde personalchefen och berättade att han satt med min ansökan i handen och frågade om jag kunde komma redan imorgon på intervju (alltså, idag..)!
Jag är nervös, men det kommer nog att gå galant!

Man kan ju inte få mer än ett ja, eller ett nej. Men jag håller tummarna stenhårt på detta. Det hade varit fantastiskt att få ett arbete.Jag kommer att uppdatera framöver om resultatet.


Jag sitter just nu och dricker kaffe, skriver, och har nyheterna på låg volym på tvn som jag halvt lyssnar på. Jag har ingen aning vad de diskuterar men det är trevligt att ha ljud i bakgrunden, speciellt när man är smått nervös och tänker på annat.


Jag har inte uppdaterat på ett tag, jag känner helt enkelt att jag inte haft någonting att skriva, det har inte hänt så fasligt mycket värt att skriva om..


Jag tatuerade mig för en vecka sedan, och resultatet är fantastiskt! Bild kommer upp i slutet av inlägget. Jag kan iallafall säga att jag är tokigt nöjd. Tack Vincent, du är en grymt talangfull tatuerare! 


Nu är det Oktober, kallt, regnigt, blåsigt.. det är inte direkt den mest underbara tiden på året, men som alla år får man genomlida detta och ta det med en nypa salt. Det går inte att göra någonting åt detta i vilket fall. Jag är bara glad att jag har en mysig pojkvän som håller om mig med kärlek under kyliga kvällar och nätter. Mys! <3


Jag känner att jag är lite för nervös för att tänka och skriva ett långt, bra inlägg just nu, så detta får räcka, till nästa gång.


Innan jag avslutar vill jag passa på att gratulera Mathias Haskel, som idag fyller år. Hoppas du får en galet bra födelsedag mannen, och en redig festhelg!


Peace, y'all!


Nedan: Mina nya tatueringar. De ser lite glansiga ut, men skit i det, jag har bara smörjt in dem en stund innan fotot är taget..
Bild 2: min nya college tröja. yup.



   

Av Melissa Ahnberg - 27 september 2010 10:38

September övergår i sin sakta mak mot Oktober. Sensommaren övergår i sin sakta mak mot Hösten. På kvällarna smattrar asfalten utanför vårt fönster av alla ekollon som faller. Fåglarna invaderar trädtopparna och sjunger dystra sånger för den gråa himlen.

Vädret, atmosfären och världen är dyster, men inte jag. Jag är lycklig.

Jag blir inte deprimerad så som många andra under denna årstid, snarare faschinerad.

Jag älskar att drömma mig bort i den mystiska, bleka dimma, vilket hösten skapar i morgongräset.

Jag älskar att studera de många olika färger som skapas på växter och kinder precis innan mörkret faller på.

Jag älskar att fånga hösten på bild.

Men jag avskyr vintern. Därför är jag lycklig nu.

----------


En Månad och en dag har passerat sedan jag officiellt kunde kalla mig själv Örebroare. jag ångrar inte en sekund av detta gemensamma beslut från mig och mannen som håller mitt hjärta varmt. Var dag är ett nytt äventyr innehållandes alla olika typer av händelser och galna upptåg. Jag trivs. Jag trivs med honom, jag trivs med detta, jag trivs med oss. 


Jag trivs med vad framtiden kan ha gömt i sina fickor.


-----------


23 September 2010, skrivet med papper och penna;


" Det är septembermorgon, klockan är strax efter tio.


Staden har vaknat och människorna har med sömndruckna ögon tagit sig ut i morgonsolens strålar. Jag sitter själv bland dem och gäspar trött, men på ett mycket gott humör.

När uret visade sju imorse välkomnade morgonen mig och jag klev upp till en stärkande frukost bestående av rostat bröd och kaffe.

Jag har insett att om jag kliver upp med tuppen varje morgon hinner jag se mer av den vackra värld vi lever i, jag blir piggare, mer hälsosam och jag sover inte bort mitt liv.

Just nu befinner jag mig tråkigt nog i en lokal i centrala örebro, där jag, som många andra, väntar på min tur i kön.


Jag är på försäkringskassan.


Lokalerna renoveras, vilket klart och tydligt märks. Damm virvlar omkring efter golvet, någonting metalliskt ekar i väggarna, män i skitiga arbetskläder springer omkring med sina öronskydd och ser mulna ut.

Det är väl egentligen ingenting som stör mig, vad som faktiskt irriterar mig är all väntan. Jag dök upp utanför dessa portar strax före öppning, en halvtimme har gått, jag har plats nummer 16..och det är fortfarande bara på nummer 10.

Vi får se när jag får den behagliga turen att träda fram.

Vädret därute är för vackert för att sitta inne. Jag har dock ett par samtal att ringa, men det behöver jag då rakt inte göra i en dammig lokal fylld med trötta människor.

Det sitter ett gäng människor av olika slag härinne. Jag själv tittar mig mest omkring, väntar, studerar. Vilken tur att jag har med mig papper och penna vid ett tillfälle som detta, speciellt nu när jag har inte har 'jaghartråkigtochväntarikö' - sällskap. Nu är det nummer tolv, snabba på!


I brist på annat sitter jag och stampar en melodi i golvet med mina osnörade skor medan alla andra stirrar in i väggen. En herre med röda skor och lustiga kläder vandrar omkring över golvytan. Han börjar också stampa en melodi så dammet virvlar. Mitt stampande sprider sig lite, precis som en gäsp, eller en nys.

Mannen ser ut som en jazzmusiker, han har röda byxor och skor, kavaj och mörka glasögon. halsduken hänger på sne. Swing it, magistern!


Nu är vi bara två nummer från mitt eget, tack och lov för det. Dammet i lokalen är inte riktigt behagligt att få i näsan gång på gång. man lär ju se ut som en pulversnortare såsom man snörvlar och nyser.

En granne till kalles föräldrar satte sig precis bredvid. Hon hejade glatt och log åt mig. Trevligt att bli igenkänd i en stad där man ännu inte känner många.

Nu ska jag sträcka på mig innan jag somnar, alternativt dammar fast i bänken. Jag tänkte stampa fötterna i takt till jazzmannens röda skor, och le åt världen."


----------


Idag kom det pengar, imorgon händer det saker, och på Fredag åker jag till Linköping för att umgås och krama lite värme och Mizzatokerier i min MonK.


Det går bra nu.


/Melissa


         




Av Melissa Ahnberg - 19 september 2010 09:06

Idag är det då dags för mig att jobba i vallokal, som kuvertutdelare. Det är min första gång, men det ska bli intressant och lärorikt.

Jag är stationerad på ett ställe som kallas 'Brolyckan', strax bortanför där jag bor. Mina pass är mellan elva och två, sedan mellan fem och när räkningen är avklarad senare ikväll.


Just nu är klockan strax efter nio och jag har kommit tillbaka efter morgonmötet. Jag är trött men ändå på ganska bra humör. Jag sov mycket underligt inatt och vaknade hela tiden och svettades massor (sedan klev jag upp klockan sex). Mitt huvud hade någon typ av återkommande mardröm som inte ville släppa, aningen jobbigt, speciellt eftersom jag aldrig drömmer mardrömmar. Det är aldrig roligt, men nu kanske jag slipper det under ett bra tag. Antagligen var det någon undermedveten nervositet, eller den lilla detaljen att jag och kalle såg en lite halvläskig film igår med zombieliknande monster. Jag är på tok för vek för sådana filmer, men ändå ser jag dem. självförvållat, Melissa!


Nu börjar saker och ting komma igång här i Örebro. Jag har gått med i jobbgarantin för ungdomar (tråkigt, men jag måste) där jag träffar min coach en gång i veckan samt har en 'kurs' en timma varje Onsdag. Nu måste jag ju få jobb snart, det är aningen irriterande att gå hemma och slå dank om dagarna. Men jag lipar inte, jag fortsätter kämpa!

Jag jobbar iallafall idag och tjänar lite pengar, alltid något. Speciellt när jag vet att jag fick hoppa före många människor i kön, på grund av Kalles Mamma. Hon är en fantastisk kvinna! Tack, tack!


Imorgon blir en rolig dag, jag får då besök av min käre vän Jimmy Mattsson. Han tar tåget hit från Falun och kommer att vara här under ett par dagar. Det ska bli otroligt kul att visa lägenheten och hur jag bor, samt knata runt på stan och visa saker och ting. Besök uppskattas! Känner jag Jimpa ordentligt så kommer han verkligen fastna för och kommentera huset jag bor i. Det är precis i hans smak.


Innan jag avslutar ska jag bara nämna en sak. Tidigare skrev jag ett inlägg när jag beskrev våra mystiska grannar, minns ni? Jag berättade om mannen vi även kallar Basisten, hur mystisk han är, och hur hans dova basgång skakar vårt golv på nätterna. Nu har vi äntligen fått fason på vem det är, nu har vi äntligen fått se honom. Det var som en uppenbarelse när vi såg en herre promenera mot vårt trapphus.

Direkt visste vi att det var han, och ironiskt nog såg han verkligen ut som en basist. Vi hade haft en bra gissning, jag och Kalle.

Han hade en brun manchesterkavaj, skjorta, jeans och sedan en tofs i bakhuvudet, men inte mycket hår på resten av huvudet. Glasögonen på nästippen och en lunkande gångstil.

Han är dock fortfarande mystisk, han kommer och går, smyger sig fram, och spelar sin dova musik på nätterna. Jag undrar vem han är.. egentligen.


Sedan har vi den ökända 'gnällkärringen' som jag också tidigare nämnt. När jag och Kalle i veckan befann oss i tvättstugan, och precis höll på att vika tvätt i lugn och ro, hör vi någon komma in i rummet, och vem är det inte, om inte hon? På en sekund blev luften spänd och otrevlig i rummet och jag och Kalle stirrade på varandra och båda tänkte 'Åh, nej!'

Turligt nog var det inte oss hon gnällde på denna gång, hon var nästan trevlig, hör och häpna. Denna gång var det kommunen och alla andra som fick på nosen, det var både det ena och det andra, hur folk inte slänger soporna från tvättstugan och ditt och datt.

När hon gått pustade jag och Kalle ut och skrattade lite, sedan städade vi stugan lite extra innan vi gick, man vet ju aldrig om hon lurar i buskarna och smyger på en. Hon har mer koll än vad man tror, den damen.


Nej, nu ska jag göra mig en kopp kaffe och läsa lite mer om valet osv, så jag inte missar någonting när jag ska jobba. Jag hoppas att alla har det fantastiskt bra, och att ni röstar idag! Det är bättre att rösta på Någonting, än att inte rösta alls.


Må gott, mina vänner!

/Melissa


Presentation

Mizza - virvelvind

Omröstning

Din osthyvel...
 Följer med tillbaka till kylen efter användning
 Åker såklart ner i disken efter användning
 ost..vadå?

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2012
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards