Mizza - Allt och inget

Senaste inläggen

Av Melissa Ahnberg - 10 januari 2010 12:09

God middag Sverige!


Idag är det Söndag igen. Dagarna bara flyger förbi med vinden känns det som.  Jag är fortfarande arbetslös och förvirrad i min egna lilla värld men jag kämpar på iallafall. En dag får man ju ett jobb. Det blir ibland som att man byter plats med fötter och huvud bara för att ingenting händer.
men om man tar dag för dag, bokstav för bokstav.. och fixar sina 'måsten' och 'borden' så löser sig allt.


Idag är vädret sådär jättevackert utanför. Så kallt att andetagen dödar lungorna med ett kyligt leende, men vackert! Man kan ju inte låta bli att förundras över solen som får varje snöflinga att gnistra och stolt visa upp sin frihet för omgivningen.


Snart får det dock räcka. Jag vill gräva ner tårna i sanden nere vid vattnet, jag vill sitta med mina vänner till sena nätter och spela gitarr, dricka iskalla öl, leva livet och se elden spraka i ringens mitt. Jag vill se världen vakna med sprudlande glädje, blommor, utecaféer som är överfulla, turister, gatumusikanter och kärlekskranka par hand i hand på gatorna.  Jag vill ha sommar helt enkelt. Så är det.


Först ska vi förbi min födelsedag dock. En månad kvar nu. Vi får se vad dagen har att ge mig detta år. Äldre blitr man iallafall.

----------


Idag är även en sådan dag då jag känner mig estetisk och skapande. Jag vill förändra någonting. Jag vill rita, skapa, låta musik och ord omringa mig, jag vill att ord för ord ska krypa ur mina fingertoppar i syftet att skapa någonting bra. Vi vill alla revidera våra historier, upprepa oss, skapa nya ting, för att sedan sudda ut det eller spara det till senare ändamål... jag skriver nog mer för mig själv. Vill andra läsa så är det välkommet men personligen så hamnar mitt liv i ord för att jag ska klunna skapa plats för nya äventyr. Nya historier skapas varenda dag i varenda människas liv. Ibland kan man inte sätta ord på det, men jag kan.


Det är en slags form av frihet att skriva, har jag märkt. Det finns ingenting förbjudet med att skriva, det finns ingenting man inte KAN skriva, det finns bara tankar och ord och funderingar som man släpper ur tankarna via en enkel penna mot ett papper. Jag känner mig genast mycket gladare efter att ha skrivit detta.
Det hjälper alltid. Man lär få tygla sina tankar ibland.

-----------


Imorse vaknade jag för tidigt. Klockan var kvart i fysjutton på morgonen och min katt bestämde sig för att ha maraton på mina möbler här hemma. i en timma låg jag och log åt hennes strapatser medans jag log mot det mörka, tigande taket. I vanliga fall blir man nog förbannad när klockan är tidigt en Söndag och katten fått spatt.. men inte jag. Hon är för söt för att man ska bli arg på henne.
Istället väckte jag lägenheten med lampor och när kaffekannan sedan stod och puttrade och isen på mina fönsterrutor smälte kändes dagen perfekt.


Solen skiner utanför men den isande kylan blåser in under folks kläder när de går förbi. bitande kyla som biter tag i människors revben.. och jag sitter inne i mina pyjamasbyxor.Världen är mäktig, när den bestämmer över allt och alla. Undrar hur det känns att hålla någons liv i min hand?
Jag tror att man skulle bli dum i huvudet. Man skulle nog bli en ickeperson efter ett tag.


Well, fortsätter jag skriva nu kommer ingen orka läsa för det första och så blir mitt kaffe kallt.


Må gott!

/Melissa

 


Av Melissa Ahnberg - 7 januari 2010 20:35

(nedan följer ett inlägg som inte är skrivet av mig)


Hejsan!

Jag har för tillfället tagit över Melissas blogg. Vi kan i alla fall låtsas som att jag har det. Jag har precis startat en ny blogg och saknar massa läsare. Hade massor i min förra som jag stängde ner på grund av massa anledningar. Men det ska jag inte skriva med här. Det är inte därför jag våldtar denna blogg.

Ni undrar säkert vem jag är som gör detta. Jag är tjejen du ser på stan som får dig att stanna upp och vända dig om för en andra blick. Kanske för att jag är jag eller för att jag är annorlunda. Vad vet jag. Men jag vet att du gör det. Jag har den effekten på folk :D Det vet jag just för att folk har sagt det till mig.

Jag är hon du hittar djupt inne i en skog på sommaren, stampandes till mörk och knorrig darkpsy/Fullon tillsammans med skogens alla väsen. Den som säger att troll, älvor, tomtar och andra väsen inte finns kan slänga sig i väggen. De finns och jag bor med dem. Man måste bara vara lite öppensinnad för se dem. Hör du inte musiken så har du antingen gått fel eller så mediterar jag lite längre in. Skogen ger mig lugn och det är i skogen jag hör hemma. Därför ska jag köpa ett hus i skogen och flytta dit en vacker dag. Du måste tro att jag är tokig som vill det, men jag är tokig. Jag är villig att ge upp allt som har med internet och omvärlden att göra för att få bo i en mysig egenbyggd stuga långt in i en tät skog. Där ska jag vara helt enkelt.

Jag förstår mig inte på världen och dess befolkning och inte vill jag det heller. Jag har fullt upp med att förstå mig själv och mina tankar. Som inte är logiska för fem öre. Men vad är logiskt egentligen? Det som är logiskt för mig är ologiskt för alla andra. Eftersom folk verkar inte ha ett öppet sinne för saker och verkar inte vara smartare än en fiskbulle. Och jag vet att det är sant för alla håller med mig. Folk är för instängda enligt mig. Slappna av och släpp loss lite mer. Tråkmånsar!

Jag vet hur gammal jag är, men jag vet också att jag stannade i åldern 3½! En bra ålder. Trotsig, busig och enormt gullig. Jag brukar bli det ibland när jag är uttråkad eller vill ha uppmärksamhet. Eller bara vara jobbig. Men jag kan också vara otroligt mogen och vuxen om jag verkligen måste det. Vilket jag undviker så mycket jag kan. Jag förstår dig om du är förvirrad efter att ha kommit såhär långt. Men det är det som är meningen. Det finns inge bättre än att förvirra folk och vara oseriös. Som jag är just nu.

Men jag är seriös när jag säger att Melissa är världens bästa och vackraste varelse. Vi har känt varandra i evigheter och har varit gifta i 6 år snart. Hon finns alltid för mig och lyssnar när jag behöver prata. Hon vet hur hon ska hantera mig till 110%, vilket egentligen ingen direkt vet så bra som hon. Hon vet hur hon ska väcka mig för att jag ska få en bra dag och hon vet hur hon ska göra mig gladare. Hennes åsikter och tankar är en blandning av galenskap och visdom. Man måste bara veta hur de ska tolkas beroende på i vilket tillfälle de ges. Annars håller hon med de. Men till mig säger hon allt och jag allt till henne. Hon är bäst och jag älskar henne.

Många av er som läser detta känner Melissa och därigenom mig. För jag har en gång varit en Falutös, men svek staden och begav mig söderut mot Västerås. Hit flyttade jag egentligen till en början för att kunna börja om och för att bli stabilare i psyket. Men efter ett få par veckor så insåg jag att det var här mitt hjärta hade stannat. Mer om det får ni läsa i min blogg. Men jag mår bra här nere och jag lever vidare tack vare många faktorer. Dock saknar jag Staden Falun och Mizza enormt mycket.

Nu ska jag runda av detta genom att säga att jag är den du önskar att du kunde vara. Men du kommer aldrig bli som mig. Hur mycket du än apar efter så finns det massor som saknas för att bli komplett som mig. Bland annat mitt vrickades psyke, min låga mentala ålder, min oseriösa personlighet och mitt sinne för humor. Och att kunna vara så utflippad som jag precis har presenterat mig som ;)

Men vill du läsa mer om mitt flippade liv och se flera av dessa oseriösa texter så ska du helt klart pallra dig över till min blogg och följa den. Där kommer du hitta en hel del. Lite seriöst och tankfullt, resten oseriöst och ologiskt. Så du vet. Adressen är Http://Lillazazu.blogg.se

Var riklig med kommentarer om vad du höra för åsikter från mig och vad du tycker om min blogg. Annars kommer jag att skicka min armé med ninjasmurfar och ninjatomtar på dig. Och tro mig, de är Bad Ass MotherFuckers. Inget att leka med. Jag har varit i bråk med dem många gånger, men eftersom jag är deras Sensei så boinkar jag skiten ur de varenda gång. HA! Well off I go. Vi ses i min blogg ;)

Skogens väsen kallar på mig.

-Zazu

Av Melissa Ahnberg - 6 januari 2010 21:57

Kylan ute i Falun bryter sig in genom människors fönster och övertar allas kroppsvärme inatt. Att vi har trettio minus är helt otroligt. Igår när jag efter en mycket trevlig kväll vandrade hemåt med alla dessa minus mot mitt ansikte blev jag nästan lite rädd. Mitt ansikte försvann och det var ett skakande skal som promererade hemåt som ett asplöv i vinden. Nu får det vara nog med vintern. Den är olidligt vacker och när solen ligger på är den en fröjd för ögat... men nu får det räcka!


Julen har passerat och så även nyår, så att se snön smälta, fåglarna vakna och påsken nalkas kommer att bli en underbar upplevelse. Jag tycker om när våren väcker skog och mark, världen över.


Det är en tröst iallafall att man har tak över huvudet och värme, samt dusch. Det är inte alla som har den lyxen. människor därute fryser ihjäl och svälter. Klaga ska jag absolut inte göra... faktiskt.

-----------------


Vad har ni skett i mitt liv på senaste? ett par datum har passerat sedan senaste inlägget så några ord lär jag kunna slänga ihop även idag. Alltid händer det någonting i allas liv, även om man så sitter inne och häckar eller äventyrar ute i städerna. För min del har det varit lite si och så.

Nyårsafton var oförglömligt. Den hade inte kunnat bli mer perfekt.


Det bjöds på underbar mat som min käre far tillagade, sedan var det full rulle med musik, shots, öl, sprit, partyhattar och tutor som skränade genom kvarteret. När klockan var tolv skrek vi som små barn och man kände sig så liten när man skådade fyrverkerierna som spred sig runt stan. Högt där ovan lös alla världens färger i all dess prakt. Det är alltid lika mäktigt.
resten av natten fortsatte med sång, galenskaper, äventyr och vänskap till tusen.

När klockan var nio morgonen efter vandrade vi glada hemåt, aningen berusade, med hatten på sne och morgonljuset i ögonen.


att jag mådde som ett ruttet äpple dagen efter behöver nog inte förklaras. Självklart var det självförvållat så det ska inte klagas över. Det var faktiskt värt det.

---------------------


Annars flyter det på. Jag fixar och donar hemma i min lägenhet, jag leker med strössel konstant och gör henne till den lyckligaste katten i världen med all kärlek jag förmår att ge henne.

Jobbsökandet fortsätter och det går som det går men jag är inte den som ger upp. Livet är för kort för att man ska ge upp.


Livet är å andra sidan för kort för många saker man vill ha gjort. Bara man vill så kan man. Allt löser sig... det gör det alltid.


Framtiden bjuder på sina äventyr och jag tänker medverka i dem alla! Min födelsedag ligger bakom hörnet och väntar på att få vakna och göra mig glad. Jag fyller dock bara 22 vilket jag inte ser som en ålder att direkt hurra för men, en födelsedag är alltid en födelsedag. Man blir som barn på nytt, precis som när man kan ha snöbollskrig, leka kurragömma, pyssla, åka pulka eller ha svårt att somna dagen innan julafton. :)


den nittonde februari kommer jag än en gång pryda min kropp med en tatuering. Vad det blir vet bara ett fåtal, och det får så förbli till den är klar. Bilder kommer självklart upp här på bloggen! annars väntar middagar, fester och andra människors födelsedagar.

------------------------


Nu tänker jag återgå till min rykande tekopp, mitt msn och sedan tänker jag occupera min dusch ett längre tag och ställa mig och drömma mig bort i värmen i vanlig ordning med schampoo rinnandes i hela ansiktet.

Vad kvällen har mer att ge får visa sig.


Men vad jag kan säga är.. att jag är en mycket lycklig människa.


Må gott!

/Melissa

Av Melissa Ahnberg - 30 december 2009 19:29

Jag har återigen återvänt hem till lilla Falun efter att ha äventyrat i vårt långa land. Det har varit flygresor, många mil, massor av snö, en annorlunda jul, turistande och mycket mer på schemat.


Skåne var destinationen, ett litet ställe i söder som kallas St.Olof Det var en trevlig vistelse. Fick träffa en hel del trevliga människor varav några var Irländare och det var riktigt häftigt. Jag är ju en sådan människa som älskar folk från andra länder. Jag fick höra en hel del historier!


Finöl, fint vin, svingod mat och mycket annat bjöds det på också under dagarna runt jul.


Mitt fotograferande har även gått på högvarv den senaste tiden. Nu fanns det en hel del fint att föreviga. Vi besökte havet vid Skånes kust, vi besökte Kivik, Simrishamn och även Ystad (där vi besökte platser som 'Wallander' varit på!) Foton ligger på min bilddagbok, så kika gärna! http://mizza.bilddagboken.se


Nu är jag som sagt hemma igen där kylan frusit fast i alla vrår. Kyligt som satan men det är ändå ganska charmigt.


Nyårsafton knackar på dörren och det kommer bli storslaget! jag vill få ett perfekt slut på 2009 och det kommer jag att göra med min familj och vänner. Perfekt. Det hade inte kunnat bli bättre! Megaparty i Pappas hus tillsammans med dem, min bror och hans tjej samt en hel hög vänner jag fick ta med. *tummen upp*

Melissa är glad.


Jag känner att detta bligginlägg inte är lika 'fint' som mina övriga men jag hade ingen särskild skrivkänsla idag. Nästa inlägg kanske blir bättre.


Nu ska jag ta en dusch och sedan se film och dricka te med mina vänner. Det är ett gäng som kommer sova här ikväll och sen kommer morgondagen gå ut på att göra sig klar inför kvällens strapatser.


Hoppas ni alla får ett underbart nyår! God fortsättning till er alla!


 


Av Melissa Ahnberg - 19 december 2009 01:03

En mugg med varm choklad har precis slukats. Värmen i magen just nu gör att jag känner mig behaglig och glad. Grädden och chokladsåsen på toppen gjorde inte saken värre heller. Choklad... varm choklad. En sådan gudomlig dryck.


Jag har nyligen kommit hem igen efter att ha varit ut med vännerna, trotsat kylan, skrattat, lekt och åkt pulka. Man blir aldrig för stor för att åka pulka och finns det någon individ därute som allvarligt inte tror på det påståendet, har han hamnat snett i livet. Jag tänker trotsa livets regler och krav och leka livet ut.


Gänget samlades utanför mig, alla glada av förväntan med leende läppar och frusna näsor. Tjugo minus hade sin påverkan men vi brydde oss inte. Barnasinnet tog över allt just då. Vi kastade snöbollar, sprang runt, skrattade, och snön flög omkring oss som att den inte hade någonting annat för sig.

vi dansade vilda och glada genom världen. Jag och mina vänner.


Väl vid backen kändes stegen snabbare i gruppen och alla sprang flåsandes upp för att börja äventyren. Jag strålade ståtligt med min nya snowslide när jag vandrade på den knarrande snön upp mot starten. Väl där såg vi att några andra trevliga människor med barnasinnet kvar hade lämnat brasan efter sig. De hade nog lämnat platsen strax före, snöiga och glada. Vi kastade på veden, sjöng låtar tillsammans och berättade allt mellan himmel och jord medan Lenithas hund Vincent sprang runt i ring omkring oss. Lyckligare hund har jag inte sett på länge. Lyckligare skara av vänner har jag inte heller sett på länge. Så lite gör världen så underbar.


Det blev åk efter åk, snö innanför byxor och jackor, rosiga kinder, förkylda näsor, leende läppar och galenskaper utan dess like. När vi senare vandrade hem var det en slags nöjd tystnad omkring oss. Som att alla insåg att barnasinne är ingenting man glömmer. Jag glömmer inte. Aldrig. Jag kan ha snöbollskrig hela livet, jag kan leka kurragömma med mina barnbarn om jag kanske får några, jag kan blåsa bubblor i min choklad så länge jag lever. Jag gör livet till någonting underbart.


Väl hemma borstades all snö bort och blöta kläder hängdes av. Med frusna tår och immiga glasögon gjorde vi sedan varm choklad med gräddde och chokladsås. Det värmde magen gott, som jag nämnde i början av detta inlägg. Magen kurrar fortfarande förnöjt, eller om det kanske också innehåller en viss hunger. Lite sill och potatis står på schemat samt en varm dusch innan läggdags.en varm dusch där man tyst kan luta ansiktet mot vattenstrålarna, slappna av och tänka på livets behagligheter. Imorgon väntar som vanligt nya äventyr, sådana som bara vi kan skapa.


Världen fryser utanför och jag tinar av min värme. Godnatt på er alla!  


Av Melissa Ahnberg - 17 december 2009 04:15

Klockan är kvart över fyra denna decembermorgon och jag har som vanligt inte kastat mig in i drömmarnas värld. Varför ska jag göra det när natten är vacker, tankarna klara och humöret är på topp? Jag lyssnar på nostalgisk musik och har tomteluvan på sned, det är näst intill perfektion.


Dagen, som nu blivit natt, har varit fantastisk. vaknade till skenet av solen som sken genom persiennerna och spinnet av katten mot min kind. Lycka i sin renaste form, och sen en kopp kaffe på det innan äventyren tog sin form.

Jag tog sen en skön promenad mot stan med rosiga kinder och kameran i högsta hugg. Många vackra bilder blev tagna och ett par av dem kommer läggas upp i slutet av detta inlägg. Kika gärna, och släng iväg en kommentar om ni så har lust.


Ärenden på stan blev målet med denna eftermiddag samt en mycket god varm choklad på café Du&Ja, vilket är mitt favoritfik här i stan. har ni vägarna förbi, gå in i deras välkomnande värme och beställ en varm choklad. Det är värt alla de 30 kronor den kostar. Själv fick jag ett par till stämplar på mitt stamgästkort.


Efter att sedan promenerat hem med knarrande snö under skorna begav vi (jag och Jimpa och Samme) till Matilda på en myskväll, eftersom vi inte sett henne på länge. 


Den kvinnan, den ängeln bjöd på godsaker utan dess like som vi mumsade på medan timmarna och samtalen sprang förbi oss.

Vi fick te, glögg, ost och kex, oliver, tomat, bröd, chips, dip, pepparkakor och ett glatt humör/mätt mage på detta.Till detta lyssnade vi på julmusik medans adventsstaken glatt spred sitt sken över oss och lägenheten. Det var perfekt.


TACK Matilda, det var underbart trevligt och otroligt gott.


Kvällen avslutades med en lång varm dusch, lite film och gott sällskap. Slutsatsen med allt detta är att denna dag var NICE!


Nu sitter jag som sagt i mina pyjamasbyxor och min tomteluva och ler åt livet. Snön faller utanför, tekoppen sprider rök mot taket, katten spinner i mitt knä och

jag skimrar av att vara på så gott humör.

Snart läggdags.


Godnatt alla människor! :)


(Bilder kommer nedan)


Bild 1: Den GODA chokladen.

Bild 2: Falun

Bild tre: Förmiddagssol mot snö.


     


Av Melissa Ahnberg - 14 december 2009 00:49

Jag har precis kommit ut ur duschen. Imman hänger i taket och fukten rinner på mina fönsterrutor. Jag tycker om att duscha varmt. Jag älskar känslan av när vattnet näst intill bränner huden. Jag är kanske konstig, men det är skönt... det är jävligt skönt att kunna välja, vraka och göra precis som man själv känner för. Det är det som är det underbara med livet. Iallafall just här, just nu. Andra är inte lika lyckligt lottade. 


Regina Spektor's röst sprider just nu sitt lugn genom luften. Det känns underbart att sitta här hemma med ett leende på läpparna, skrivandes på denna blogg, nynnandes på hennes texter. Hon är en vacker människa med vackra texter som man ändå inte kan sluta förundras över. Hon får mina tankar att dansa, precis som jag gillar.


Jag är en nattlig tänkare, jag tror att det är därför mina inlägg på denna blogg skrivs när nattens mörker står som högst på himlen. Natten ger ett lugn, en slags tystnad. Den är hemlig, mystisk och vacker. Många ligger i sina sängar och drömmer om allt det som deras undermedvetna talar om, andra sitter vakna och förundras över livet... ungefär som jag gör.


Den sötaste skapelsen på denna planet, Min katt, ligger just nu bredvid mig och spinner högt och belåtet. Det blandat med musiken sprider en slags värme härinne. Det känns tryggt, glatt och mjukt. Jag har idag skämt bort henne lite med räkor och kattmjölk, vilket antagligen är anledningen till att hon snällt vaktar vid min sida i detta nu.


Helgen har varit underbar. Jag är en lycklig kvinna med fantastiska människor omkring mig. Jag vet inte vart jag skulle ta vägen utan dem. Det har skrattats och gråtits denna helg. det har varit nostalgi, känslor, lycka, starka band och alkoholintag. Vissa saker vill man faktiskt aldrig glömma. Vissa gånger vill man att tiden ska stanna till oändligheternas oändlighet.


Imorgon är det en ny dag i en ny vecka. Allt kan hända. Jag ser varje dag som ett äventyr och utan fantasi skapas inga äventyr alls. Jag tror det är därför jag är galen. Jag trivs med det. Att vara som alla andra är trist.


Det är trots allt de udda människorna som gör världen intressant.


Nu ska jag torka mitt hår, nynna på fler underbara texter, dricka upp min kopp te och sedan lägga mig i sängen och somna in samtidigt som jag försöker lyssna till den fallande snön utanför mitt fönster.


Godnatt världen.


  / Melissa

Av Melissa Ahnberg - 10 december 2009 19:20

Ibland famlar man omkring som en tok. Som jag har gjort ungefär. De senaste dagarna har tillägnats min käre dator, innehållandes mycket intressanta filmer och serier. Jag har inte riktigt haft någonting annat för mig. (varit lat)  Dygnen har gått upp och ner, ut och in, och timmar har jag inte haft någon som helst koll på.

Så är det att vara arbetslös. Det suger någonting fruktansvärt.


Därför tog jag mig i kragen igen idag och satte mig och sökte en hel hög med arbeten. Imorgon återgår jag till samma sak. Snart hoppas jag på att en vänlig själ kommer att knacka på min hotmail eller min telefon och meddela att ett arbete väntar. Det hade varit kungligt.


Allt ljus gömmer sig i en enda stor, ful  hög, men snart kommer den smitta som en epedemi och vackert ljus kommer finnas i alla vrår. Speciellt min vrå!

----


Julafton gömmer sig bakom knuten.. och ute regnar det konstant. En vit jul känns överskattat just nu. Inte för att jag kanske bryr mig, egentligen. Men det har med principer att göra. Snön har bara vågat visa sina flingor i små omgångar, för att sedan gömma sig igen. Jag tror att den är rädd för vad vi människor har gjort med klimatet. Den kanske är rädd för att till slut försvinna helt.

Vi är ju faktiskt idioter, vi människor.Vintern är ju vacker.


Gårdagens nyheter meddelade vad klimatet gjort med isbjörnarna.. Isen smälter, björnarna svälter och de större har börjat livnära sig på de mindre. De äter alltså sina ungar. Hemskt att läsa, hemskt att se. Usch. Jag har aldrig varit särskilt insatt i detta med klimat och natur och utsläpp och sådant, men man kan inte undgå vissa ting hur mycket man än blundar för sanningen. Alla lär hjälpas åt, man kan inte gömma sig.


Vem vet, 2012 kanske inte är en myt iallafall. Kolla på oss nu. Iq fiskmås på mänskligheten.


Antingen blir det som alla säger, att vi människor får oss en rejäl läxa genom att förintas med allt annat för att sedan glömmas bort i all evighet. Universum kommer fortsätta dansa till stjärnornas glans medans vår jord, tellus, flyter omkring utan mål som en stor, svart boll av brinnande kol.... eller så kommer alla i ren panik fylla sina hem med konserver och vattenbehållare, för att sedan se rejält dumma ut när världen trots allt inte går under.. men å andra sidan behöver inte folk handla på länge efter det. En poäng där.

Konserver är bra grejer!


jag vet inte ens vad jag sitter och glappar om egentligen, det kändes bara skönt att låta fngarna få ur sig lite energi. Därför är det skönt att skriva. fingrar, tankar och ord kan blandas som en enda röra och det är en rofylld känsla, även fast man kanske inte skriver om någonting speciellt.


Det spelar ingen roll om man skriver någonting tråkigt, roligt, hemskt, ofattbart, kärleksfyllt, fult, eller rent utsagt obegripligt... när orden dansar är det vackert.

------


För tillfället denna kväll, denna Torsdag sitter jag och lyssnar på Silverchair, dricker ett glas cola, har katten i knät och har det rätt skönt. Jag är nöjd med dagen eftersom jag drog mig själv i kragen och gjorde nytta, och jag är mycket nöjd med livet. Just idag, just nu.

Bra.

------


Till sist; Jag tror att min käre Strössel är på gång att börja löpa. Imorse hörde jag det mest underliga ljudet jag någonsin hört. Jag låg och lyssnade spänt med andan i halsen och funderade om jag skaffat mig en poltergeist.

Icke.

Det var katten som låg och tjöt och ålade sig i badkaret.

Jag trodde stackarn hade fått ont i magen men när hon började tjuta mer och åla sig mot mitt ben anade jag annat.

Hon är ju strax över ett halvår gammal nu, vilket är rätt ålder.

Hjälp. Då är det alltså dags att kastrera lilla fröken tårtgodis snart innan hon löper ner hela stället.Tjolahopp Tjolahej!


Jag hoppas att ni alla har en underbar kväll, trots att regnet skapar en tragisk miljö utanför!


*lyfter på hatten och ger sig av*


Presentation

Mizza - virvelvind

Omröstning

Din osthyvel...
 Följer med tillbaka till kylen efter användning
 Åker såklart ner i disken efter användning
 ost..vadå?

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2012
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards